Lösningar?

    Den största boven borde vara kunskapsnivån. Varför skulle annars I-länderna fortsätta sin överutveckling medan U-länderna ständigt trampar på samma ställe?

   Vi förstår inte vad som händer när vi bara kastar bort allt skrot. Vi vet ingenting om konsekvenserna. Vi tänker bara på oss själva, vad vi vill ha. Vi behöver egentligen inte t.ex. en ny mobiltelefon, ändå köper vi den bara för att vi kan. Den gamla telefonen kastar vi bara bort utan en tanke på vad som händer med den senare.

    I-länderna, som är de som till störst del står för e-skrotet borde verkligen göra något åt detta. Det är I-länderna som är roten till problemet. Överkonsumtion, bekvämlighet, brist på kunskap och girighet är något som de borde se över. Vi kan inte hålla den här levnadsstandarden i väst när det finns en hel del andra länder som vi tycks ha glömt bort.  Varför är det så viktigt för västvärlden att alltid tjäna pengar på allt när det finns länder där man inte ens har tillgång till rent vatten? Har västvärlden blivit så bekväma av sig att de är rädda för att en jämlik värld skulle göra deras egen levnadsstandard annorlunda?

   Att införa ett nytt ämne i skolan som t.ex. skulle kunna heta Natur och Miljö är en bra start för barn. Det är lika bra att bli miljömedveten redan som barn. Att höja miljömedvetenheten även på arbetsplatser skulle vara bra. Förhoppningsvis så kommer alla länder i framtiden att stifta fungerande miljölagar. Om alla länder hade fungerande lagar så skulle aldrig e-skrotet, eller avfall överhuvudtaget kunna skickas illegalt och alla dåliga konsekvenser skulle minska. Om både rika och fattiga länder skulle jobba för en hållbar utveckling tillsammans skulle alla få det mycket bättre.

 Att informera om e-skrotet och andra avfall och dess konsekvenser via medierna skulle vara smart. Media idag har en stor påverkan på oss människor, varför inte utnyttja det?

   Visste ni att lite av de skattepengar som vi betalar in i Sverige går till miljöskydd? Det är ett bra och enkelt sätt att hjälpa miljön på. Dock så ger en skattefördelning på 100 kr endast 35 öre till miljöskydd. Det är det absolut lägsta beloppet man delar ut av våra skattepengar här i Sverige. Hur kan miljön vara minst viktigt?  Höj fördelningen på miljöskyddet, miljön är något som angår oss alla och alla bör ta ansvar för den!

   Det bästa vore om man kunde skapa mindre avfall från början. Sluta slösa helt enkelt. Det gäller inte bara privatpersoner utan även företag och andra arbetsplatser. Måste vi ha så mycket onödiga detaljer? Måste det finnas t.ex. förpackningar för allt?

   Varför inte satsa mer på återvinningen? Det finns faktiskt ingen bra, hållbar och fungerande återvinning idag. Den som hittar en lösning på hur vi ska återvinna både miljö och hälsobra kommer antagligen att bli miljonär. Att bränna skrotet eller lägga det på en soptipp löser inte våra avfallsproblem - vi skjuter bara fram dem. Vi måste börja tänka långsiktigt.

   Självklart så finns det organisationer världen över som ständigt jobbar med avfallsproblemen. Greenpeace har blivit en allt viktigare miljöorganisation idag. Även Zero Waste America, WWF, Miljöförbunden Jordens Vänner och Svenska naturskyddsföreningen jobbar för en bättre miljö.

   Nog finns de förändringar som du, jag och många andra vill se i framtiden, men då måste alla världens länder samarbeta.

   Alla borde jobba för: en grön miljö, ett hälsosammare liv, en minskad klyfta mellan fattiga och rika länder, en hållbar ekonomi och sist men inte minst en hållbar utveckling.

Källor: http://forasustainability.webblogg.se/fr_en_bttre_milj.html
             http://www.grondals.com/om/miljo/

  

Konsekvenser

   E-skrotet för med sig en hel del konsekvenser. De fattiga länderna, U-länderna är de som drabbas mest, de är de s.k. Förlorarna. De rika länderna, I-länderna är de som vinner på att skicka bort/sälja e-skrotet illegalt, de tjänar pengar på det. Dock så kommer I-länderna också drabbas på längre sikt. Miljö och hälsoproblemen gror i det tysta. Ska västvärldens girighet någon gång få ett bakslag så är det genom miljö och hälsokatastroferna som detta kommer att ske. Att e-skrotet drabbar både U-ländernas miljö och hälsa är redan bevisat, men snart kommer även I-länderna att drabbas.

   Vi som bor i Sverige kanske tror att vi aldrig kommer att drabbas men säkerligen kommer också vår miljö och hälsa att drabbas i framtiden om det inte sker en förändring snart.  Vi lever i en värld där faktiskt allting hänger ihop, det tror jag att många glömmer bort.

   Den teknologiska utvecklingen hjälper endast de som redan har det bra medan de som redan lider av dålig ekonomi även ska lida av miljö och hälsoproblem.

   E-skrotet hämmar säkert många länders utveckling på flera olika sätt. Alla länder som är drabbade av e-skrotet räknas idag inte som fattiga, men om man tittar närmare på länderna så har de ofta andra problem. T.ex. Kina är överbefolkat, har diktatur och samhället har stora klyftor mellan fattiga och rika. E-skrotet gör knappast landets situation bättre, speciellt inte för de fattiga eftersom det är de som får jobbar med e-skrotet.
   Länder som drabbas av e-skrotet har alltså ofta ekonomiska eller andra problem...Oftast så är det klyftorna mellan rika och fattiga inom det egna landet som är problemet och förvärras av e-skrotet.

   Hur e-skrotet påverkar den enskilde individen har jag gett ett flertal olika exempel på. Tänk att metylkvicksilver gjorde hela den Japanska fiskebyn Minamatas befolkning sjuka. E-skrotet kan ha förödande konsekvenser.

   Miljö: koldioxidutsläppen ökar dels när vi framställer alla teknologiska prylar och dels när vi sedan återvinner dem illegalt (förbränning).  Vattendrag kan bli förgiftade av alla farliga ämnen som finns i e-skrotet. Surt regn sägs även uppstå av e-skrotet.

   Ska vi verkligen förlita oss så mycket på teknologin? Tänk om den skulle försvinna en dag, dör mänskligheten ut då?

   Överallt ser man teknologin. Om man åker tåg från Hedemora till Stockholm så har nästan alla antingen en iphone fastklistrad i handen eller en laptop i knäet. Det kan hända att all denna teknologi kan påverkar människans sociala liv i framtiden. Kommer vi att kunna prata med varandra som vi gör idag – ansikte mot ansikte, eller kommer vi att prata med varandra genom teknologins skärmar?

   Ekonomin är redan utsatt i de fattigare länderna och vem vet vad som kommer att hända i framtiden?

   Ska västvärlden fortsätta att tjäna pengar genom att utnyttja fattigare länder som bara får det sämre?

Hur ska länder som knappt har ordentlig sjukvård kunna bygga upp sina samhällen när de ständigt går bakåt tack vare e-skrotet?

Hur ska de länder som drabbas av e-skrotet kunna höja sin levnadsstandard och medelålder när västvärlden omedvetet eller kanske medvetet sätter käppar i hjulen hela tiden?

Vem kommer att betala all forskning om nya mediciner för att bota de individer som har drabbats av skadliga sjukdomar av e-skrotet?

Vem kommer att göra jorden hel igen?

   E-skrotet är långt ifrån gratis. Människor och djur får betala med sin hälsa och sina liv. Den sociala verkligheten tycks ha förändrats till det sämre. Miljön i den värld som vi lever i drabbas hårt, och länder som redan har det dåligt får det ännu sämre. Det här priset är i mina ögon långt ifrån värt att betala.

Källor: http://forasustainability.webblogg.se/fr_en_bttre_milj.html

Datorer och internet

Datorer och internet som ska hjälpa den trejde världen förvärrar endast deras situation

   I västvärlden överförbrukar vi datorer. Visste ni att enbart i Sverige 2007 såldes 382 200 datorer i butiker, dessa siffror ökar dessutom ständigt! Många byter dator vart tredje år – en överdrift. Livslängden på en dator i Sverige är nu på väg mot 2 år.

   Datorer och annan teknik som används i internetsammanhang tär hårt på våra naturresurser och det skapar stora avfallsproblem. Datorer och mobiltelefoner innehåller mikrochips. Enligt forskare på United Nations University går det åt 32 liter vatten, 1,6 kilo fossila bränslen, 72 gram kemikalietillsatser och 700 gram koldioxid för att tillverka två gram mikrochips.

   Det tåls också att tänka på att alla dessa internetprylar slukar el. Dessa prylar kastar vi sedan bort långt innan det egentligen behövs. Den här typen av skrot är den snabbaste typen av avfall. 2005 samlades 126 000 ton skrot in i Sverige. Väldigt mycket att detta skrot återvinns inte, även fast det är förbjudet så dumpas tusentals ton i Afrika, främst Nigeria. Billiga datorer tros hjälpa de afrikanska länderna in i IT-boomen, men sanning är den att 75 % av alla datorer som skickas olagligt till Afrika inte går att använda.

   I Lagos i Nigeria dumpas minst 200 000 datorer i månaden. Datorer, tangentbord, skärmar och möss som vi i väst har dumpat trängs på den afrikanska marknaden.

   Ghanas miljöminister vädjade vid en FN-konferens att man ska sluta dumpa datorer i Afrika!

Detta är långt ifrån humant. Varför gör vi så här?

Källor:

http://hd.se/utrikes/2008/08/21/datorer-miljoeproblem-foer-afrika/

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=1313113