Lösningar?

    Den största boven borde vara kunskapsnivån. Varför skulle annars I-länderna fortsätta sin överutveckling medan U-länderna ständigt trampar på samma ställe?

   Vi förstår inte vad som händer när vi bara kastar bort allt skrot. Vi vet ingenting om konsekvenserna. Vi tänker bara på oss själva, vad vi vill ha. Vi behöver egentligen inte t.ex. en ny mobiltelefon, ändå köper vi den bara för att vi kan. Den gamla telefonen kastar vi bara bort utan en tanke på vad som händer med den senare.

    I-länderna, som är de som till störst del står för e-skrotet borde verkligen göra något åt detta. Det är I-länderna som är roten till problemet. Överkonsumtion, bekvämlighet, brist på kunskap och girighet är något som de borde se över. Vi kan inte hålla den här levnadsstandarden i väst när det finns en hel del andra länder som vi tycks ha glömt bort.  Varför är det så viktigt för västvärlden att alltid tjäna pengar på allt när det finns länder där man inte ens har tillgång till rent vatten? Har västvärlden blivit så bekväma av sig att de är rädda för att en jämlik värld skulle göra deras egen levnadsstandard annorlunda?

   Att införa ett nytt ämne i skolan som t.ex. skulle kunna heta Natur och Miljö är en bra start för barn. Det är lika bra att bli miljömedveten redan som barn. Att höja miljömedvetenheten även på arbetsplatser skulle vara bra. Förhoppningsvis så kommer alla länder i framtiden att stifta fungerande miljölagar. Om alla länder hade fungerande lagar så skulle aldrig e-skrotet, eller avfall överhuvudtaget kunna skickas illegalt och alla dåliga konsekvenser skulle minska. Om både rika och fattiga länder skulle jobba för en hållbar utveckling tillsammans skulle alla få det mycket bättre.

 Att informera om e-skrotet och andra avfall och dess konsekvenser via medierna skulle vara smart. Media idag har en stor påverkan på oss människor, varför inte utnyttja det?

   Visste ni att lite av de skattepengar som vi betalar in i Sverige går till miljöskydd? Det är ett bra och enkelt sätt att hjälpa miljön på. Dock så ger en skattefördelning på 100 kr endast 35 öre till miljöskydd. Det är det absolut lägsta beloppet man delar ut av våra skattepengar här i Sverige. Hur kan miljön vara minst viktigt?  Höj fördelningen på miljöskyddet, miljön är något som angår oss alla och alla bör ta ansvar för den!

   Det bästa vore om man kunde skapa mindre avfall från början. Sluta slösa helt enkelt. Det gäller inte bara privatpersoner utan även företag och andra arbetsplatser. Måste vi ha så mycket onödiga detaljer? Måste det finnas t.ex. förpackningar för allt?

   Varför inte satsa mer på återvinningen? Det finns faktiskt ingen bra, hållbar och fungerande återvinning idag. Den som hittar en lösning på hur vi ska återvinna både miljö och hälsobra kommer antagligen att bli miljonär. Att bränna skrotet eller lägga det på en soptipp löser inte våra avfallsproblem - vi skjuter bara fram dem. Vi måste börja tänka långsiktigt.

   Självklart så finns det organisationer världen över som ständigt jobbar med avfallsproblemen. Greenpeace har blivit en allt viktigare miljöorganisation idag. Även Zero Waste America, WWF, Miljöförbunden Jordens Vänner och Svenska naturskyddsföreningen jobbar för en bättre miljö.

   Nog finns de förändringar som du, jag och många andra vill se i framtiden, men då måste alla världens länder samarbeta.

   Alla borde jobba för: en grön miljö, ett hälsosammare liv, en minskad klyfta mellan fattiga och rika länder, en hållbar ekonomi och sist men inte minst en hållbar utveckling.

Källor: http://forasustainability.webblogg.se/fr_en_bttre_milj.html
             http://www.grondals.com/om/miljo/

  

Konsekvenser

   E-skrotet för med sig en hel del konsekvenser. De fattiga länderna, U-länderna är de som drabbas mest, de är de s.k. Förlorarna. De rika länderna, I-länderna är de som vinner på att skicka bort/sälja e-skrotet illegalt, de tjänar pengar på det. Dock så kommer I-länderna också drabbas på längre sikt. Miljö och hälsoproblemen gror i det tysta. Ska västvärldens girighet någon gång få ett bakslag så är det genom miljö och hälsokatastroferna som detta kommer att ske. Att e-skrotet drabbar både U-ländernas miljö och hälsa är redan bevisat, men snart kommer även I-länderna att drabbas.

   Vi som bor i Sverige kanske tror att vi aldrig kommer att drabbas men säkerligen kommer också vår miljö och hälsa att drabbas i framtiden om det inte sker en förändring snart.  Vi lever i en värld där faktiskt allting hänger ihop, det tror jag att många glömmer bort.

   Den teknologiska utvecklingen hjälper endast de som redan har det bra medan de som redan lider av dålig ekonomi även ska lida av miljö och hälsoproblem.

   E-skrotet hämmar säkert många länders utveckling på flera olika sätt. Alla länder som är drabbade av e-skrotet räknas idag inte som fattiga, men om man tittar närmare på länderna så har de ofta andra problem. T.ex. Kina är överbefolkat, har diktatur och samhället har stora klyftor mellan fattiga och rika. E-skrotet gör knappast landets situation bättre, speciellt inte för de fattiga eftersom det är de som får jobbar med e-skrotet.
   Länder som drabbas av e-skrotet har alltså ofta ekonomiska eller andra problem...Oftast så är det klyftorna mellan rika och fattiga inom det egna landet som är problemet och förvärras av e-skrotet.

   Hur e-skrotet påverkar den enskilde individen har jag gett ett flertal olika exempel på. Tänk att metylkvicksilver gjorde hela den Japanska fiskebyn Minamatas befolkning sjuka. E-skrotet kan ha förödande konsekvenser.

   Miljö: koldioxidutsläppen ökar dels när vi framställer alla teknologiska prylar och dels när vi sedan återvinner dem illegalt (förbränning).  Vattendrag kan bli förgiftade av alla farliga ämnen som finns i e-skrotet. Surt regn sägs även uppstå av e-skrotet.

   Ska vi verkligen förlita oss så mycket på teknologin? Tänk om den skulle försvinna en dag, dör mänskligheten ut då?

   Överallt ser man teknologin. Om man åker tåg från Hedemora till Stockholm så har nästan alla antingen en iphone fastklistrad i handen eller en laptop i knäet. Det kan hända att all denna teknologi kan påverkar människans sociala liv i framtiden. Kommer vi att kunna prata med varandra som vi gör idag – ansikte mot ansikte, eller kommer vi att prata med varandra genom teknologins skärmar?

   Ekonomin är redan utsatt i de fattigare länderna och vem vet vad som kommer att hända i framtiden?

   Ska västvärlden fortsätta att tjäna pengar genom att utnyttja fattigare länder som bara får det sämre?

Hur ska länder som knappt har ordentlig sjukvård kunna bygga upp sina samhällen när de ständigt går bakåt tack vare e-skrotet?

Hur ska de länder som drabbas av e-skrotet kunna höja sin levnadsstandard och medelålder när västvärlden omedvetet eller kanske medvetet sätter käppar i hjulen hela tiden?

Vem kommer att betala all forskning om nya mediciner för att bota de individer som har drabbats av skadliga sjukdomar av e-skrotet?

Vem kommer att göra jorden hel igen?

   E-skrotet är långt ifrån gratis. Människor och djur får betala med sin hälsa och sina liv. Den sociala verkligheten tycks ha förändrats till det sämre. Miljön i den värld som vi lever i drabbas hårt, och länder som redan har det dåligt får det ännu sämre. Det här priset är i mina ögon långt ifrån värt att betala.

Källor: http://forasustainability.webblogg.se/fr_en_bttre_milj.html

Datorer och internet

Datorer och internet som ska hjälpa den trejde världen förvärrar endast deras situation

   I västvärlden överförbrukar vi datorer. Visste ni att enbart i Sverige 2007 såldes 382 200 datorer i butiker, dessa siffror ökar dessutom ständigt! Många byter dator vart tredje år – en överdrift. Livslängden på en dator i Sverige är nu på väg mot 2 år.

   Datorer och annan teknik som används i internetsammanhang tär hårt på våra naturresurser och det skapar stora avfallsproblem. Datorer och mobiltelefoner innehåller mikrochips. Enligt forskare på United Nations University går det åt 32 liter vatten, 1,6 kilo fossila bränslen, 72 gram kemikalietillsatser och 700 gram koldioxid för att tillverka två gram mikrochips.

   Det tåls också att tänka på att alla dessa internetprylar slukar el. Dessa prylar kastar vi sedan bort långt innan det egentligen behövs. Den här typen av skrot är den snabbaste typen av avfall. 2005 samlades 126 000 ton skrot in i Sverige. Väldigt mycket att detta skrot återvinns inte, även fast det är förbjudet så dumpas tusentals ton i Afrika, främst Nigeria. Billiga datorer tros hjälpa de afrikanska länderna in i IT-boomen, men sanning är den att 75 % av alla datorer som skickas olagligt till Afrika inte går att använda.

   I Lagos i Nigeria dumpas minst 200 000 datorer i månaden. Datorer, tangentbord, skärmar och möss som vi i väst har dumpat trängs på den afrikanska marknaden.

   Ghanas miljöminister vädjade vid en FN-konferens att man ska sluta dumpa datorer i Afrika!

Detta är långt ifrån humant. Varför gör vi så här?

Källor:

http://hd.se/utrikes/2008/08/21/datorer-miljoeproblem-foer-afrika/

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=1313113

Minamata sjukdomen

Som jag tidigare har nämnt så skapar e-skrot hälsoproblem. Jag tänker berätta lite om en av de första avfallskatastroferna som inträffade.
Katstrofen infräffade i Minamata, en japansk fiskeby1953. Byinvånarna fick plötslig huvudvärk, kramper och flera blev blinda utan synbar orsak. 13 år senare hade 43 personer dött och 66 personer hade fått permanenta skador av den mystiska sjukdomen. 1983 hade 300 dött och 6000 var sjuka eller handikappade. Flera barn var döda redan vid födseln. Det visade sig senare att denna fruktansvärda epidemi hade orsakats av metylkvicksilver som fanns i vattnet. Det kom från en kemisk fabrik i byn som förgiftade byinvånarna via fisken som de åt.

Minamata-sjukdomen

Metylkvicksilver som är en form av kvicksilver kommer såklart inte bara ifrån kemiska fabriker utan det finns även i bl.a. batterier och lampor.

"Kvicksilver är ett av våra mest allvarliga miljögifter. Vi människor får framför allt i oss ämnet när vi äter fisk och skaldjur, och det kan bland annat leda till svåra fosterskador. Livsmedelsverket rekommenderar därför kvinnor i fertil ålder att begränsa sitt intag av fisk från insjöar och från Östersjön, trots att fisk av flera andra skäl är bra att äta." - forskning.se, publicerat den 5 maj 2009. 


Det är helt ofattbart att vi lever med alla dessa gifter omkring oss. Alla farliga ämnen som finns i de saker som egentligen ska göra våra liv bättre förstör bara för oss. Det är antagligen bristen på kunskapen som är den allra största boven i e-skrotproblemet. I samband med Minamata-sjukdomen kanske man borde ha reagerat, det är trots allt ett tecken på att vi har allvarliga avfallsproblem. 


Källor: Naturvårdsverket
Miljölexikon, Raben Prisma, 1995
Hållbar Utveckling, avfall och återvinning av Rob Bowden

Gammal elektronik och illegal återvinning

Värdefulla metaller går att utvinna ur gammal elektronik. Illegal återvinning är lönsamt för tredje världen om man bortser från miljön och hälsan.

E-skrotet köps in billigt och länsas på delar som kan säljas. Det som återstår lägger man på hög, bränner eller glömmer bort.

 Även fast delarna som saknar värde borde tas hand om så gör man inte det. Kylaggregat med freon och apparater med kvicksilver som står och läcker är bara ett fåtal exempel i en lång förbjuden lista.
De som återvinner illegalt håller sig gömda för myndigheterna, detta är såklart förbjudet av hälso och miljöskäl. När de håller på att bli upptäckta flyttar de bara sin verksamhet.

Det som ligger bakom denna farliga och illegala återvinning är såklart pengar. Företag  och rikare länder utnyttjar billig arbetskraft i länder där man har en dålig miljölagstiftning eller inte har resurser till att följa upp de lagar som redan finns. Länder som tillämpar denna illegala återvinning är Kina, Indien, Nigeria, Ghana, Pakistan, Sydafrika, Mexiko, Colombia, Brasilien och Chile – som man i nuläget vet.
Det E-skrot som skickas kategoriseras ofta som bistånd, vilket gör det svårt att hitta och hindra exporten.

Återvinningen av E-skrotet är mycket farligare än vad man tror. Exempel:

- Kvicksilverångor (uppstår när man ska utvinna värdefulla metaller med en speciell metod) är mycket giftiga och ger skador på nervsystemet och njurarna.

- Bromerande flamskyddsmedel (finns bl.a. I bildskärmar) kan vara hormonstörande och påverka förmågan av fortplantingen bland människor och djur.

- Rök från dåligt förbrända plaster kan innehålla dioxiner och furaner. Dioxiner kan leda till skador på foster och spädbarn och furaner kan orsaka cancer.

- Resterna från den illegala återvinningen går också ner i marken och kan förgifta både regn och grundvatten. Bly, arsenik och kvicksilver är de största bovarna (finns i bl.a. plattskärmar och lågenergilampor).

Tänk efter noga innan du kastar bort dina elektroniska prylar. Många kastar bort prylarna långt innan dess livslängd har gått ut. E - skrotet påverkar inte bara oss och nuet utan även våra barn och framtiden

Ett kinesiskt barn sitter vid en hög av e-skrot i Kina. 

Foto: Natalie Behring/Greenpeace

Källor: 
http://www.fof.se/tidning/2007/7/e-skrot-hotar-tredje-varldens-miljo
http://www.sydsvenskan.se/ekonomi/article183166/Tredje-varlden-soptipp-for-datorer.html

Eskrot

   För er som undrar så är e - skrot alla de elektroniska prylar som vi kastar bort. Det kan vara allt ifrån kylskåp, mobiltelefoner, tv-apparater och diskmaskiner till batterier.

   Avfallsmängden av sopor och annat skrot ökar för varje år, framför allt i i-länderna. Priset vi får betala är berget av sopor och skrot som bara växer och växer. E-skrotet (elektroniska prylar) kanske är det absolut allvarligaste och farligaste avfallet.

Från år 1950 till 2000 ökade koldioxidutsläppen med hela 390 %, det är helt ofattbart!

   Den tekniska utvecklingen kan ses som underbar. Tekniken förbättrade människors hälsa och livslängd världen över. Antalet människor på jorden ökade från 2 miljarder 1927 till 6 miljarder 1999. Enligt vissa beräkningar ökar folkmängden med ca 80 miljoner invånare varje år. När vi började utnyttja jordens alla resurser gjorde vi det på ett både miljö och hälsoskadligt sätt.

   Vi tar saker som kylskåp, tv-apparater, datorer och mobiler för givet. 

   Visste ni att det i Sverige finns fler mobiltelefoner per invånare än i de flesta andra länder? Vi byter mobiltelefoner oftare än vad vi behöver. Kadmiumet i ett enda batteri i en mobiltelefon kan förorena ca 600 000 liter vatten.

   Tillverkare uppmuntrar folk att köpa nya mobiltelefoner. Stora mängder av fungerande telefoner slängs därför bara bort. Det är klart att tillverkarna vill tjäna pengar genom att sälja till oss, men i det stora hela är det knappast värt det. Vi lever i en girig värld där pengar har en större innebörd än hälsan och miljön. Vill vi inte eller kan vi inte se konsekvenserna av vårt eget handlande?  

                                            Bilden är hämtad från: http://www.husro.se/hem.htm

Källor: Boken - Hållbar utveckling, avfall och återvinning 2003/2005 av Rob Bowden